GJORT IDAG:

Har suttit ca 3 timmar och skrivit på rapporten. Då inlämning för 70%-seminariet är idag så skrev jag sammanfattande under samtliga rubriker jag hade kommit fram till för att min opponent ska kunna få en bra överblick. Bl.a skrev jag om levertransplantation, symptom, behandling, ev. medicinering mot skelleftesjukan, hur det sjukliga proteinet uppstår m.m Då detta var väldigt översiktligt så har jag inte lagt in preliminära källor än. Totalt har jag nu fått ihop 31 sidor på 1 1/2 radavstånd, men mycket mer som specifika forskningsresultat behöver läggas in.

FUNDERINGAR:

Då jag ska ha seminariet på onsdag v.12 (enligt tabellen) så ger den kommande veckan (alltså sportlovet) en bra möjlighet till att fortsätta vidareutveckla de rubriker jag har börjat på. Dessutom ska jag försöka författa en lista av bilder som behövs scannas in för att läggas till texten så att jag får en bra redovisning av t.ex TTR-molekylen (och markerat där mutationen sker).

GJORT IDAG:

Läst igenom artiklarna i Rolf Hörnstens avhandling ”Cardiac arrhythmias and heart rate variability in familial amyloidotic polyneuropathy” (2007). Detta tog ca 40 minuter och det var totalt 5 artiklar.

Artiklarna handlade om utvecklingen av rytmstörningar i hjärtat och det faktum att levertransplantationen förhindrar inte en sådan utveckling hos skelleftesjuka patienter. Bland annat var procentdelen med normal hjärtrytm högre före jämfört med efter då några patienter hade undergått transplantation. En artikel handlade om ”ventricular late potentials”. Jämfört med kontrollgruppen så förekom LP mer hos skelleftesjuka. Dessutom var det fler äldre (43%, > 60 år) än yngre (30%) som hade LP bland de sjuka. I den artikeln nämner Hörnsten en annan studie som indikerar att LP var förknippad med förhöjd risk för plötslig död. En annan intressant sak som han också spekulerar om är att den första patient som genomgick levertransplantation kunde möjligtvis ha dött av ”heart arrhythmia” då denne dog plötsligt under sin semester. Hörnsten visar också grafer (Poincaré plots) på hjärtrytm och hur de ser ut för skelleftesjuka respektive normala personer. Vissa patienter som hade genomgått levertransplantation visade upp en rytm som såg ut att vara förbättrad, men egentligen inte var det. Detta kan vara värt att nämna under kategorin ”levertransplantation” i rapporten, att kroppen inte helt återställts.

FUNDERINGAR:

Ska nu börja strukturera och skriva rapporten. Ev. revidera inledningen då jag har nu läst en massa artiklar och sett exempel på hur de inleder texten (vilket inte behöver vara så långt).

GJORT IDAG:

Har börjat på den sista av mina tre lånade doktorsavhandlingar, Rolf Hörnstens ”Cardiac arrythmias and heart rate variability in familial amyloidotic polyneuropathy”. Den handlar om rubbningar i hjärtrytmen hos FAP-patienter och de kliniska studierna är utförda i Sverige. Det tog ca 1 timma att läsa igenom början, så nu är det bara 5 artiklar kvar. Hörnstens resultat visar att hjärtrytmen kan försämras även efter levertransplantationen (så det är en av de symptom som fortskrider trots att risken för att dö har eliminerats efter en transplantation). Grafiska ”förbättrade” värden är egentligen en förvärrning av situationen och att hjärtat mår sämre, fast det ser skenbart bättre ut. Det kan vara värt att nämna i samband med symptom och levertransplantation på rapporten.

FUNDERINGAR:

Ska läsa klart artiklarna och skriva. Enligt en konversation med Ellinor ska man lämna in det man har på fredagen innan sportlovet så att opponenten får läsa. Får nog lägga på ett kol. Annars har det varit en hel del i veckan med flyttning och allt, så det är ganska mycket just nu.

GJORT IDAG:

Hann läsa de resterande två artiklarna i Nyhlins avhandling. Detta tog ca 20 min. Den ena artikeln handlade om ”advanced glycation end products” som finns en typ av beta-lagringar och försök att hitta sådana inom amyloidlagringar för FAP-sjuka. Det visade sig att AGE fanns runt amyloidlagringar men inte riktigt inuti. Det finns ett samband mellan AGE och amyloidfibriller. Möjligtvis kan AGE vara involverad i formationen av amyloidfibriller.

Den andra artikeln handlade om oxidativ stress och radikaler. T.ex åstadkommer fria radikaler skada i amyloidlagringar, men om själva fibrillerna triggar en oxidativ stress-reaktion är något att forska om. Det fanns också diskussioner om CsA, en sorts immunosuppresiv behandling som ges, och att den inte ökade risken för fria radikaler.

FUNDERINGAR:

Detta är en intressant teori, som nog ska läggas under rubriken för FAP för framtiden. När jag sökte på ALBUM fanns det också länkar till forskning om oxidativ stress i samband med FAP, där jag har några artiklar i min utskrivna artikelhög (möjligtvis också av Nyhlin).

 GJORT IDAG:

Har läst i Nils Nyhlins ”Studies on gastrointestinal disturbances and amyloid toxicity in Familial Amyloidotic Polyneuropathy” (2000) under den senaste veckan på som färdlektyr. Totalt tog det cirka en timma att läsa hans ”thesis” samt tre artiklar (utav totalt fem) i boken.

Nyhlins forskning handlar om gastrointestinal funktion. I den första artikeln berättar han om korrelationen mellan gastrointestinala problem och levertransplantationen. Den andra artikeln handlar om hur dessa problem hos FAP-sjuka interargerar med cellerna runtomkring i magen. Den tredje artikeln handlar om oxidativ stress i amyloiods vilket ger toxiska biverkningar.

FUNDERINGAR:

Ska fortsätta läsa på dessa tre och sedan börja skriva. Dock åker jag ikväll till Berzeliusdagarna i Stockholm, men förhoppningsvis hinner jag med en del ändå. Tar med mig några häften.

GJORT IDAG:

Besökte UB idag och sökte via ALBUM (deras databas) på ”familial amyloidotic polyneuropathy”. Detta gav mer sökresultat än ”skelleftesjukan”, ordet som jag använde tidigare. Därmed hittade jag tre stycken till avhandlingsböcker, varav två stycken publicerade 2000 och en 2007, vilket är lite nyare än de två jag hade innan.

Här är mina fynd:

-Cardiac arrhythmias and heart rate variability in familial amyloidotic polyneuropathy av Rolf Hörnsten (2007)

-The neuroendocrine system in patients with familial amyloidotic polyneuropathy av Intissar Anan (2000)

-Studies on gastrointestinal disturbances and amyloid toxicity in familial amyloidotic polyneuropathy av Nils Nyhlin (2000)

Förutom dessa hittade jag två poster med abstracts, kan vara något att titta på senare. Det fanns även en avhandling om FAP och senile systemic amyloid, vet inte om det är så relevant.

FUNDERINGAR:

Bra att ha fått lite mer information om FAP, på olika områden än innan de tidigare disserationsavhandlingarna. Måste nog börja skriva snart.

GJORDE IDAG:

Idag läste jag ut resten av artiklarna i hela bunten. Detta tog ca 45 minuter. Bl.a var det ett fall om monozygota tvillingar som hade anlaget för skelleftesjukan, varav den ena hade insjuknat men den andra inte. Detta indikerar att miljön också spelar roll för genomslaget av sjukdomen. Jämförelsevis kan man titta på Portugal och Japan där människor har samma fel på genen men genomslagsåldern är mycket tidigare än i Sverige. Även olika familjer i Norrland med skelleftesjukan kan ha olika symptom, vissa allvarligare och andra inte men med samma val-30-met mutering. Det fanns även en relativt lång artikel med ganska bra sammanfattning och fakta om FAP, samt en annan artikel där man hade bra statistik på levertransplantationer.

Tidigare i veckan läste jag då och då artiklarna i bunten. Dessa handlade bl.a om amyloid i fettdepåer, som visade sig minska för de patienter som hade genomgått levertransplantation när man använde en viss behandlingsmetod. Sammanlagd tid för detta var 50 minuter.

Känner att jag nu har fått en bra överblick över området och den forskning som har gjorts inom väldigt många förgreningar ut i skelleftesjukan (bra för mindmap). Allt detta blir bra till projektrapporten, samt det faktum att det alltid finns mer information att inhämta om det önskas.

FUNDERINGAR:

Tyvärr visade sig att tre av de artiklar jag skrev ut var inkompletta. Planerar på att göra en ny sökning och skriva ut dem plus använda olika ord (hittills har det varit ”familial amyloidotic polyneuropathy” i ALBUM:s söktjänst med 5 olika databaser). Dessutom hittade jag ett par relevanta dissertationer som jag ska försöka leta upp igen och ladda ner som PDF för att kunna läsa på datorn. Ska också börja strukturera och skriva upp mallen för hela artikeln med rubriker, underrubriker m.m

GJORDE IDAG:

Idag hade jag möte med min handledare Sören, under ca 40 minuter. Vi diskuterade projektarbetet, hur det går m.m Arbetsgången och 50%-seminariet verkar gå ganska bra. Efter början av februari ska jag skicka in det jag har skrivit ner, vilket blir bra då jag också kan få lite synpunkter på det jag har kommit fram till.

När det gäller redovisning av källan för patientföreningen så går det bra också. Enligt Helena ska jag använda referensformatet för muntliga källor när det gäller häftet. Dessutom fick jag inspiration om en illustrationsförteckning där man skriver illustration, sidnummer och länk/bok samt att man gör det i en liten ruta försedd med ”Källa: URL/bok” i kursiverad stil vilket verkar vara en jättebra idé. Dessutom kan man också göra en tabellreferens-lista på ett liknande sätt.

Själv redovisade jag min tankekarta och fick respons att det var innovativt och att kanske fler skulle strukturera så. Nästa steg blir att dela upp det i huvudrubriker och underrubriker och sedan fylla på allt eftersom med de artiklar jag har läst och läser. Enligt Sören så är det en bra metod för framgång och vad man gör i vetenskapen.

Pratade även om källor, då jag har mest läst från de vetenskapliga artiklar hämtad från UB. Har också fått veta att om det kostar något att skriva ut så kan man få ersättning från skolan för det. Blir bra då vissa artiklar är skriftliga och finns inte online. Har också fått OK att använda t.ex textböcker för att förklara vissa grundläggande saker som artiklarnas resonemang bygger på. Detta innebär att jag i framtiden ska titta på biologi, kanske även om anatomi när det gäller amyloidlagringar i olika delar av kroppen m.m

FUNDERINGAR:

Funderar på att titta på gamla rapporter för projektarbeten för att få idéer till själva strukturen. Den Sören visade upp idag var jättebra. Ska nog också prata med mamma om själva strukturen då hon jobbar en del med genetiska sjukdomar så att jag kan få en bra struktur på den kliniska delen (symptom, levertransplantation etc.). Ska också fortsätta läsa vidare på högen av artiklar samt försöka hitta nya.